Ja jösses vad ska jag säga.. jag har nog fastnat på en sak o jag tror inte jag kmr loss från där förrän jag har satt ner foten o går i rätt riktning själv med mina trasiga skor.. egentligen är det rätt så enkelt.. men ändå inte.. för jag Vill inte.. men vad ger livet mig för val? Alla har vi val här i livet så även jag.. jag måste bara vara supersäker att jag gör rätt o just nu är jag lite osäker o lite förvirrad så det känns inte hundra rätt att sätta ner vare sig fot elr barfotafötter förräns jag är H u n d r a säker.. men vrf tvekar jag?!

Jag säger Hallelujah till livet.. för livet är precis så som det är.. det är inte fyrkantigt.. det är runt o gott på många olika sätt o vis men jag saknar ngt enormt det som borde egentligen existera fullständigt normalt o ännu mer än det gör.. det är inte lätt vara mänska när perspektiven inte är dom egentligen rätta kanske?!

Jag kan väl säga ensam i tvåsamhet är bland det värsta jag varit OCH är med om.. mjo så är det för mig.. känslan säger mig så.. den är så sann o äkta så ända in i benmärgen så ord finns inte mer för det.. det är så livet ser ut.. nae ensam är jag egentligen inte.. har ju två kids på heltid hemma.. o min tredje har ju flugit ut till eget hem för länge sen.. men.. det är inte det jag menar.. menar dom, barnen det är den finaste äktaste av kärlek som finns här i livet.. Men.. jag är även särbo.. o jo nog sjutton märks o känns det av att vara särbo men jag vill inget annat än vara särbo heller iof.. för den skull.. det handlar återigen om så mkt ge o ta.. känns som allt har bara runnit ut i sanden.. tänk er ett sandtorn.. det har bara rasat samman.. jag är ofta ett frågetecken för jag egentligen inget förstår vrf!?!

Var finns glöden?! Var finns kärleken!? Var finns gemenskapen!? Var finns allt?!

Egentligen fakta är ju att det jag stöter på var gng vi umgås är ju barn som är högljudda.. det är ständiga konflikter.. dag ut dag in.. Precis varje dag konflikter.. jag fattar inte.. vrf är det så? Vrf ska barn bråka varje dag? Vrf ska det skrikas o gapas på barnen ständigt!? Hmm detta är ngt jag aldrig kmr att förstå!! Det är väl ändå så ENKELT att säga till i lugn ton till barnen att sluta bråka. . Att sysselsätta dom är inte så förbannat svårt!!

Jag är så less.. jag är så tröttsamt less på detta.. jag vet inte vilket ben jag ska stå på.. känns som jag inte längre alls får ut dets om ett förhållande ska innehålla! Jag får konflikter över mig.. jag menar såklart då att barnens konflikter drabbar även mig, jag är ju inte döv, inte än iaf.. jag får ont i hjärtat.. jag får ont i magen.. ja så sant så.. jag får det när jag hör hur dom bråkar.. hör hur dom skriker.. hör skrik gap.. när ska det bli lugnt? När ska det bli lugnt stillsamt o harmoniskt? Blir det så den dagen då det redan är försent?

Kommunikationen är skitdålig.. alltså seriöst.. förhållandet känns helt ärligt mer än uselt.. jag har slut på lösningar o ord..  känns inte alls som det finns ngn glöd kvar.. som att själarna har drivit från varandra.. som att det inte finns ngt att växa på/intill.. känns som tiden är förbi.. jag måste säga.. jag kan inte vara psykolog.. jag har så många åsikter.. jag har så många nycklar att delge men jag vill inte.. har redan gjort det snart ett år.. jag märker inte av så många förändringar till det positiva.. då jag inte märker o känner av att dessa nycklar som varit o Är rätt så vill jag inte ge fler heller.. för vrf ska jag ge såna då dom ändå inte förvaltas på rätt sätt!?

Jag är ingen psykolog kmr aldrig att bli.. däremot har jag enorm livserfarenhet.. men vrf ska jag delge o ge av den gng på gng då det ändå inte tas emot på rätt sätt o förändras till det bättre? Är det så jvla enkelt att bara rycka på axlarna o tro att nä men det blir bra sen!? Nä då är jag inte med längre!! Jag säger ju saker o ting ärligt o mkt utfrån egen erfarenhet.. för där har jag varit får mååånga år sen.. men det är dags för mig att lägga ner.. jag kan inte ge mer då det inte sker förändringar.. detta slutar i katastrof helt enkelt!! Visst är väl ändå kärleken till ens egna barn den bästa!??!?! Vrf är det bara jag som upplever det så?? Iaf här i min närhet………..

Skratta bort oerhört viktiga saker o ting är inte heller rätt.. jag råkar ut för det ständigt.. allvarsamhetens ord är allvarsamhetens ord.. svårare än så är det inte.. att inte förändra till det bättre gör att ett förhållande som detta inte kan fungera.. det gör inte det idag heller o det är min känsla.. det är min upplevelse.. vart tog allt vägen som fanns?? En fråga jag nog aldrig kmr få svar på!

Får jag ut mer av livet att vara ensam än att vara särbo??!! Ja det är min fråga jag ställt mig den sista tiden.. för jag får så förbannat ont i magen då jag säger saker o ting SOM är bra för barnen o särbon men som inte tas emot o inga förändringar märker jag heller!!.. så.. får jag ut mer av livet som ensam än som särbo?!?!?!

Om 16 dagar är det 1 år sen vi valde att förlova oss.. är det då som det ska ta slut också? är det då som det blir ett avslut ist för valet att fortsätta? nä.. detta måste fixas.. detta måste ordnas.. men som jag sagt.. jag har verkligen inga lösningar kvar, dom är slut!!!

För övrigt.. en solig sommardag.. är nog dags att ge mig ut en stund i solen även jag.. jag önskar bara att mognaden vore bättre o att harmoni kunde även existera under andras tak.. just nu känns det förbannat tungt.. men Om jag nu går ut i solen tror jag faktiskt att jag vinner energi o kärlek iaf från Solen o Vinden!!

SOMMARLOV FÖR BARNEN !!!! 

Hej så länge!

(p.s Tack för kommentarer som skrivits.. o det är mkt som är ???? här i livet... )

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Vart finns det där lilla extra.. vart finns det när det så väl behövs? När det väl behövs för själen.. för hjärtat.. för huden.. för sinnet.. vart finns det där absolut lilla extra när det Verkligen behövs?`  Känslan är som att existera i en bubbla...

En fråga jag ställer mig ofta är just vrf mänskor gng på gng förskönar sina verkligheter, sin verklighet? Är det ngn som har svar på det? Är det för mänskor inte är ärliga? Är det för verkligheten är inte som dom vill den ska vara? Är det för att ver...

Så roligt vill jag börja med att säga, att någon läser min blogg om jag än kan känna att jag inte tillför ngt speciellt.. känns som jag inte har kommit gng riktigt ännu igen.. skrivandet tar sina pauser ibland längre, ibland kortare=)   Det finns...

Att skriva har varit en stor del i hela mitt liv.. det har  hjälpt/stöttat mig.. det har hjälpt mig i mångt o mkt att komma till insikter i mitt liv, i andras liv.. att växa.. att frodas.. att må gott helt enkelt.. så ja gnm att använda skriften har ...

Tänkte på en sak.. att det finns mänskor här på vår jord som är empatiska o det finns dom som verkligen inte är det.. när det kmr så pass att jag märker såna i min omnejd inte är empatiska så får jag nästan kalla kårar i min ryggrad.. för nog sjutton...